Jag har börjat sy på storseglet och trots att jag är lite rostig, det var ca 20 år sedan jag sydde segel senast, går det helt OK.
Jag håller en takt på 1-2 meter per timme och bör kunna dubbla den när jag kommer in i det lite mer, vilket stärker mig i min uppfattning att handsömnad inte är så extremt mycket långsammare än maskinsömnad.
Om min tid som riggargesäll på Marinmuseum i Karlskrona.
Erfarenheter, anekdoter och kanske lite segling eller annat om träbåtar i allmänhet och allmogebåtar i synnerhet.
Visar inlägg med etikett Segel. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Segel. Visa alla inlägg
8 april 2015
Segel
12 december 2013
Mer om segel
Ett annat sätt att hitta kombinerade segeltyngdpunkten, det kallas tydligen Center of Effort på engelska, kanske vindtryckscentrum är en vettigare svensk term...
Nåja, jag kom av mig. I stället för att räkna så kan man rita upp det hela:
Jag tar det genom ett exempel...
Har man en (bermuda-)stor på 2 kvm och en fock på 1 kvm så:
1. Rita in segeltyngdpunkterna/vindtryckscentrum för fock respektive storsegel
2. Dra ett streck mellan dessa
3. Dra ett 1 dm * långt streck från storens segeltyngdpunkt vinkelrätt mot strecket enligt punkt 2 ovan uppåt eller nedåt
4. Dra ett 2 dm * långt streck från fockens segeltyngdpunkt vinkelrätt mot strecket enligt punkt 2 ovan nedåt eller uppåt (motsatt riktning mot punkt 3 ovan)
5 Dra ett streck mellan ändpunkterna av strecken från punkterna 3 och 4
Där linjerna skär varandra är den kombinerade segeltyngdpunkten!
* Man kan använda andra enheter t.ex. 1 m/2 m, eller 5 cm/10 cm, bara proportionerna följs.
Ovanstående fann jag i Sailmaker's Apprentice av Emiliano Marino och senare även i The Working Guide to Traditional Small-Boat Sails av David L. Nichols.
Den första av dessa menar att man ska lägga Segelpunkten 7-17% (beroende på båttyp) för om lateralplanet (fallgirighet) och den andra nämner 5-10%.
Anledningen ska vara dels att när båten kränger så blir vattenlinjesnittet av båten assymetrisk på ett sätt så att båten "vill" styra upp mot vinden och dels så påverkar en lutande rigg båten på samma sätt.
Och det är då skälet till att inga exakta siffror ges, det beror helt enkelt på hur skrovet ser ut och på hur hög rigg båten har.
Det lutar åt att jag får kolla in några andra båtar med liknande mått som den jag ska bygga...
Nåja, jag kom av mig. I stället för att räkna så kan man rita upp det hela:
Jag tar det genom ett exempel...
Har man en (bermuda-)stor på 2 kvm och en fock på 1 kvm så:
1. Rita in segeltyngdpunkterna/vindtryckscentrum för fock respektive storsegel
2. Dra ett streck mellan dessa
3. Dra ett 1 dm * långt streck från storens segeltyngdpunkt vinkelrätt mot strecket enligt punkt 2 ovan uppåt eller nedåt
4. Dra ett 2 dm * långt streck från fockens segeltyngdpunkt vinkelrätt mot strecket enligt punkt 2 ovan nedåt eller uppåt (motsatt riktning mot punkt 3 ovan)
5 Dra ett streck mellan ändpunkterna av strecken från punkterna 3 och 4
Där linjerna skär varandra är den kombinerade segeltyngdpunkten!
* Man kan använda andra enheter t.ex. 1 m/2 m, eller 5 cm/10 cm, bara proportionerna följs.
Ovanstående fann jag i Sailmaker's Apprentice av Emiliano Marino och senare även i The Working Guide to Traditional Small-Boat Sails av David L. Nichols.
Den första av dessa menar att man ska lägga Segelpunkten 7-17% (beroende på båttyp) för om lateralplanet (fallgirighet) och den andra nämner 5-10%.
Anledningen ska vara dels att när båten kränger så blir vattenlinjesnittet av båten assymetrisk på ett sätt så att båten "vill" styra upp mot vinden och dels så påverkar en lutande rigg båten på samma sätt.
Och det är då skälet till att inga exakta siffror ges, det beror helt enkelt på hur skrovet ser ut och på hur hög rigg båten har.
Det lutar åt att jag får kolla in några andra båtar med liknande mått som den jag ska bygga...
7 december 2013
Segeltyngdpunkt
Eftersom jag kommer att ändra på riggen på båten jag ska bygga så har jag börjat kika lite på hur man ser till att stor och fock kommer i balans.
Enkelt uttryckt kan man säga att stor fock/liten stor -> fallgirig båt och vice versa.
Helst skulle jag vilja kunna släppa rodret och båten bara fortsätter rätt fram, men det är inte realistiskt att uppnå så jag tror jag ska satsa på en aning lovgirighet; en fallgirig båt är enligt min mening osäkrare, samt att om jag väljer att ha bogspröt och klyvare så kommer den att bli fallgirig ändå med klyvaren satt (om jag inte balanserar klyvaren med ett toppsegel, vilket jag iofs överväger att göra).
Nå, oavsett hur man väljer att göra så är det bra att veta vad man väljer...
Först måste man räkna ut segelareorna, låt säga att stor och fock ser ut så här
Vi börjar med att mäta:
Fockens area blir
Af = 561,2x1500/2 = 420900
För övre delen av storseglet ritade jag ett streck vinkelrätt mot diagonalen, 793,8 mm långt blev det (då halshornen är vinkelräta behövdes inte detta för fock + nedre delen av storen).
Storseglet beräknar vi i två steg:
As1 = 1802,8x793,8/2 = 715531,3
As2 = 1500x1000/2 = 750000
As = As1+As2 = 1465531,3
Sedan ska vi hitta tyngdpunkten/erna och även det görs enklast "per triangel"
Dra en linje från varje hörn till mitten av motstående linje, vid korsningen är seglets/den delen av seglets tyngdpunkt.
Mät avståndet mellan två tyngdpunkter.
Vi kallar detta mått L, som är 663,3 mm i det här fallet.
På en rät linje mellan dessa två punkter ligger tyngdpunkten för hela seglet, avståndet från den undre är L1 = L x As1 / As, dvs 663,3 x 715531,3 / 1465531,3 = 323,8 mm
Sedan går vi vidare till nästa del av riggen (om det är en del av samma segel eller ett segel till spelar ingen roll i hur man gör)
768,4 x 1465531,3 / (1465531,3 + 420900) = 597 mm
And there you have it. Bara att jämföra med lateralplanet:
I det här fallet ligger lateralplanet för om segeltyngdpunkten, vilket visar att båten kommer att vara lovgirig, hur mycket har jag ingen aning om...
Lateralplanet beräknas enklast inte, om jag förstått rätt, utan man klipper ut en pappbit efter vattenlinjen på båten sedd uppifrån (hur man räknar fram var vattenlinjen går har jag ingen aning om men jag har ju en ritning att gå efter) och så balanserar man pappbiten på en nål eller en kniv.
Man kan också ta fram seglens tyngdpunkt med samma metod.
Man brukar tydligen inte räkna med överlappande delar av seglen, tex om man har en genua som sträcker sig mem långt akter om masten; vad jag förstått så påverkar de överlappande delarna tyngdpunkten så lite att man skulle behöva orimligt avancerade metoder för att få beräkningen korrekt.
Detta är ingenting som har gåtts igenom i skolan utan är en sammanställning av information som jag letat upp själv.
Finns det fel så är det mig man ska klandra, påpeka gärna i så fall så att jag kan rätta! :-)
Enkelt uttryckt kan man säga att stor fock/liten stor -> fallgirig båt och vice versa.
Helst skulle jag vilja kunna släppa rodret och båten bara fortsätter rätt fram, men det är inte realistiskt att uppnå så jag tror jag ska satsa på en aning lovgirighet; en fallgirig båt är enligt min mening osäkrare, samt att om jag väljer att ha bogspröt och klyvare så kommer den att bli fallgirig ändå med klyvaren satt (om jag inte balanserar klyvaren med ett toppsegel, vilket jag iofs överväger att göra).
Nå, oavsett hur man väljer att göra så är det bra att veta vad man väljer...
Först måste man räkna ut segelareorna, låt säga att stor och fock ser ut så här
Vi börjar med att mäta:
Fockens area blir
Af = 561,2x1500/2 = 420900
För övre delen av storseglet ritade jag ett streck vinkelrätt mot diagonalen, 793,8 mm långt blev det (då halshornen är vinkelräta behövdes inte detta för fock + nedre delen av storen).
Storseglet beräknar vi i två steg:
As1 = 1802,8x793,8/2 = 715531,3
As2 = 1500x1000/2 = 750000
As = As1+As2 = 1465531,3
Sedan ska vi hitta tyngdpunkten/erna och även det görs enklast "per triangel"
Dra en linje från varje hörn till mitten av motstående linje, vid korsningen är seglets/den delen av seglets tyngdpunkt.
Vi kallar detta mått L, som är 663,3 mm i det här fallet.
På en rät linje mellan dessa två punkter ligger tyngdpunkten för hela seglet, avståndet från den undre är L1 = L x As1 / As, dvs 663,3 x 715531,3 / 1465531,3 = 323,8 mm
Sedan går vi vidare till nästa del av riggen (om det är en del av samma segel eller ett segel till spelar ingen roll i hur man gör)
768,4 x 1465531,3 / (1465531,3 + 420900) = 597 mm
And there you have it. Bara att jämföra med lateralplanet:
I det här fallet ligger lateralplanet för om segeltyngdpunkten, vilket visar att båten kommer att vara lovgirig, hur mycket har jag ingen aning om...
Lateralplanet beräknas enklast inte, om jag förstått rätt, utan man klipper ut en pappbit efter vattenlinjen på båten sedd uppifrån (hur man räknar fram var vattenlinjen går har jag ingen aning om men jag har ju en ritning att gå efter) och så balanserar man pappbiten på en nål eller en kniv.
Man kan också ta fram seglens tyngdpunkt med samma metod.
Man brukar tydligen inte räkna med överlappande delar av seglen, tex om man har en genua som sträcker sig mem långt akter om masten; vad jag förstått så påverkar de överlappande delarna tyngdpunkten så lite att man skulle behöva orimligt avancerade metoder för att få beräkningen korrekt.
Detta är ingenting som har gåtts igenom i skolan utan är en sammanställning av information som jag letat upp själv.
Finns det fel så är det mig man ska klandra, påpeka gärna i så fall så att jag kan rätta! :-)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)







