Isegran

Jag och Mäster åkte till Fredrikstad i veckan för att delta i ett möte om att införa ett lärlingssystem för riggare i Norge, lustigt nog har de inte det än.

Det var lite bistert väder, men en mycket inspirerande miljö.

Najaden, som tillsammans med sin syster Jarramas är världens minsta fullriggare, ligger nu i Isegran (till Halmstadsbornas förtret) och det barkar för ett fortsatt tätt samarbete.
Deras mål är att återställa Najaden till seglingsbart skick, samt installera motor (eftersom det krävs för att få segla den, go figure).

Eftersom Najaden ligger lite efter Jarramas i renoveringsstadiet hoppas jag på att få vara med om en del av arbetet, för att få erfarenhet av moment som inte är aktuella för Jarramas.

Löddra

För att göra ett förstärkt hål i segelduk syr man traditionellt in en lagd ring.
Själva hålet i duken finns det delade meningar om hur det ska göras:
Vanligast är att man stansar ut ett hål aningen mindre än hur stort hålet ska bli i slutändan, mindre eftersom man vill ha lite duk att sy fast i den lagda ringen.
Ett annat sätt är att tvinga in en syl, märlspik, fid o.s.v. och tränga ut fibrerna (en hel del kommer att brista) tills hålet är stort nog - igen aningen mindre än hur stort det ska bli.
Jag föredrar den tredje metoden, då man skär två snitt i ett kryss (återigen inte ut till kanten av det blivande hålet).


Är hålen/löddrorna stora kan man klippa bort en del duk för att minska risken att det blir ojämnt, ett alternativ är att istf att skära ett kryss skära tex 6 eller 8 snitt. Detta är i de flesta fall fullkomligt onödigt.

Jag föredrar att sy fast den lagda ringen med ganska få och glesa stygn för att fixera ringen, för att sedan sy fast den ordentligt med täta stygn.
Det är inte ovanligt att vart femte eller så stygn görs större, att nålen sticks ned 5 mm eller så längre ut från ringen, vilket gör löddran starkare, men jag tycker inte att det blir så snyggt.

Här har jag börjat sy fast ringen med tätare än jag brukar använda stygn

Och här kör jag ett andra varv med tätare söm

Lite smått

Har man inte pluggborr i rätt diameter så får man ta till svarven

Stropparna till Jarramas har fått sig en första strykning linoljefärg

Rodret

Idag fick jag roderbeslagen

Ska bara lista ut var de ska sitta nu...

Lite händer det i alla fall

Mastfoten på plats och bottenstockarna är bultade till kölen

Gaffelklon fick sig en valknop

Jag har en beställning på en Ditty Bag och den närmar sig färdig

Styrbordssidan har fått sig en första strykning av järnmönja under vattenlinjen

Skumt högt vattenstånd

Mastämnena under tak

Idag byggde jag och Mäster ett slags tak över mastämnena; jag är inte 100% överens med honom om konstruktionen, men vem är jag att ifrågasätta för mycket?

The winter is coming

Idag tog vi upp flytbryggorna för vintern.

Mastämnen

Det finns ingen timmerman på Marinmuseum, så ibland får man som riggare göra en del arbete som inte egentligen hör till rollen.

Randbarkade och hyvlade i princip raka i väntan på tak. De kommer få ligga ute minst ett år och sedan eventuellt inomhus (ouppvärmt) ett år till innan de är torra nog att kunna användas.

Stocken överst till höger är min privata, som jag sågat ett snitt i ned till eller igenom kärnan, tanken är att den inte ska spricka alls pga detta, utan att krympningen bara ska göra att snittet vidgar sig. Går allt väl är planen att göra åror av virket.

Stropp vid stormasten för att hålla upp tåg

Jag vet inte vad den kallas, om den ens har ett namn (vilket den borde ha), men på Jarramas fanns det stroppar runt masterna på rimligt åtkomlig höjd med kaus insplitsade för att hänga upp tågvirke så att det inte skulle bli för fullt och oöverskådligt vid nagelbänken.

Repet och dess ögonsplitsar kläs med hjälp av ett klädspån.

Klädspån sägs vara unikt för Karlskrona, i övriga världen använder man klädkylor, som fungerar på samma sätt, friktionen genom att man virar linan man klär tåget med flera varv runt verktyget gör att klädningen blir hård och jämn.

Några gamla klädspån och klädkylor.

Kausen ska splitsas in på samma sätt som löddror, här är mitt testskott enligt egen design efter att ha misslyckats med Sam Svenssons metod.

Det verkar som att löddrorna på barkarnas segel gjorts snarlika mina om än inte identiska.

Sam Svenssons beskrivning ger vad jag kan se en fyrslagen löddra.

Sailmaker's Apprentice beskriver arbetsgången såsom jag listade ut att den borde vara, med skillnaden att den har med ett extra instick. (Barkarnas segels löddror har bara ett instick, så jag antog att det räckte, deras segel har trots allt klarat sig i 40 år.)

Gaffelklo

Grovformad och limmad o skruvad på plats

Wiresplits och lite om båten

En av dagens övningar var en wiresplits

 

Första insticket var komplicerat, så det får jag öva på, annars var det inte direkt svårt; men kan alltid genomföras snyggare och smidigare.

Iom att barkarna togs in så fick jag flytta båten till ett annat hörn, faktiskt en bättre plats då det är lägre i tak så ljuset blir bättre.

Fördäcket är snart i skick att lackas

Medan akterdäcket behöver slipas en del först

Roder och rorkult i princip klara att monteras, måste fixa roderbeslag nu så kan sista finjusteringarna göras

Några riggararbeten

Två dagar i veckan har jag arbetat med praktiskt arbete på Jarramas, vi har monterat dävertar för skeppsbåtar och fäst vevlingar. Jag har inga bilder av detta.
I övrigt teori och lite genomgångar och möten och sånt.

Och sen har jag tillverkat lite grejer

En "Ditty Bag" där jag förvarar mina verktyg och en liten variant där jag har tänkt ha segelsömmargrejer.

Ett "etui" för att få lite ordning i Ditty bagen. (Inte helt färdig.)

Eftersom jag har sytt segel tidigare var detta inget nytt, men bra att kunna kustomisera sin "verktygslåda" så man får den så som man vill ha den...

Nu senast har jag övat på att klä ögonsplitsar. Inte något jag inte visste hur man gör innan, men nu lär jag mig (och övar på att) göra dem rätt, dvs mest är det putsande på detaljer.

Imorgon börjar det

Dvs min lärlingstid som riggare på Marinmuseum.
Bloggen kommer därmed att delvis ändra karaktär och mindre fokus kommer att läggas på båtbyggnad och mer på riggarbeten.

Tösen

I fredags seglades det med en av barkarna.

Slup och Barkass

Jag har fått en tillfällig arbetsbänk där jag arbetar med åror, mast och gaffel.

 I den här delen av Slup- och Barkasskjulet arbetas det med några båtar

och förvaras sprin, segel, åror etc till de seglande barkarna

  

samt, inte minst, så finns här min framtida (inomhus-) arbetsplats.

  

Några av båtarna i den publika delen av Slup- och Barkasskjulet.

 

 

Inte en del av utställningen, egentligen, utan en motorsnipa som byggts för några år sedan på båtbyggarlinjen och som nu lottas ut av veteranbåtsföreningen.

Nagelbänk

En liten nagelbänk istf knapar i aktern.

I Bohuslän la man ofta en bräda horisontellt mellan de två aktersta spanten, som en slags förlängning av toftvägaren; som man borrade hål i för en slags naglar som man använde istället för knapar.
Jag använder samma koncept, men lite annorlunda, nagelbänken hamnar i förkant på det näst aktersta spantet, så att man har "ryggen fri" och pinnarna man traditionellt använde har bytts mot svarvade koffernaglar (notera INTE "koffertnaglar" som man ibland ser det stavas).
Fördelen med flyttbara koffernaglar är att jag kan flytta dem om det skulle uppstå behov av fler punkter att göra an rep på endera sidan. Jag ser inga sådana behov, men det skadar inte att vara lite flexibel.