Stävmallar

Jäklar vad det tog tid att föra över stävarna till 1:1 och JÄklar vad jag saknade knäskydden, jag har iofs knäskydd här med men av en annan modell som inte är fullt lika komfortabel, dessutom tog jag inte på dem förrän jag var halvägs, NåJa.
Spexar till det lite med versaler för att få till lite julkänsla, eller njä.
Nåväl, mallarna klara, nu ska jag bara härda ut ledigheten så kör vi en ny härlig termin till!

Verktygslådan, mallar, slutet är nära

Förutom ytbehandling och inredning är alltså verktygslådan i princip klar.

Locket glappar en aning i övre höger pga lite för långa "gångjärn", funderar på att sätta en magnet eller liknande för att hålla det på plats.
Det är också lite sladdrigt så jag överväger olika sätt att "styra det rätt" vid stängning.

 

 

Nyckelskylt i pockenholtz, med mässingsspik, jag är lite förtjust i att använda samma material för flera detaljer, i det här fallet "gångjärnen" och denna.

Eftersom "gångjärnen" korsas vid öppning måste det ena ligga utanför det andra, så en lös bit mässingsrör ligger mellan bussningarna som en "spacer".

Knäet sitter olimmat i en sinkning i handtaget och är inte heller limmat mot gaveln, utan sitter med enepluggar, som limmats i ändarna. Jag har f.ö. förstärkt alla limfogar med enepluggar.

En liten miss.

Idag har jag fört över fem spant från ritningen till 1:1 på mallpapp som jag ska använda för att bygga mallar. Man bygger klinkbyggda båtar så att man monterar mallar på köl och stäv(ar) och bordlägger. Först därefter sätter man dit spanten.
Med kravellbyggda båtar börjar man med spanten och slipper mallarna.
Det visade sig vara en dålig ide att förstora upp spantritningarna, alternativt borde jag ha ritat ett tätare rutmönster, som det var blev jag tvungen att mäta och på två blev rutorna 21 mm och övriga 15 mm, som alltså motsvarade 10 cm. Nåja, det kunde vart värre.

Idag var sista riktiga skoldagen för terminen, i morgon ska vi bara städa och i övermorgon julpyssla (Litorinas pott av onödiga aktiviteter).
Jag tror jag ska plocka hem lite mallpapp och fixa stävmallar under julledigheten.

Planering inför det "riktiga" bygget

I fredags fick jag ritningarna till båten jag ska börja bygga efter nyår.

Det blir denna, fast lite modifierad; tanken är att göra kölen djupare och friborden högre.

Med högre fribord måste stävarna ändras lite, men spanten räknar jag med att göra helt efter ritningen, bara att dra ut linjen lite längre, högre.

Anledningen till att ändra stävarna är att om jag följer linjen och drar ut den en dm eller två så skulle "toppen" av stävarna riktas "inåt", mot masten s.a.s., vilket jag inte vill; så kurvan får ritas om en aning.

Exakt när jag kan börja bygga får vi se, då det beror lite på andra elever: En båt ska ut ur lokalen och sen ska en annan flyttas till den platsen, och först sedan kan jag börja på riktigt på platsen där den andra båten står nu.

Mallar, stävar och köl kan jag dock antagligen börja hugga på innan dess, och så finns det en del förberedande arbete att göra.

Då jag inte hade tålamod att leta upp ett ställe att låta kopiera ritningarna kopierade jag spanten manuellt m.h.a  ett "ljusbord" (gammal OH-projektor), sedan ritade jag upp ett rutnät på smörpapper och skannade in spantritningarna med smörpappret som överlägg.

Så när jag skrev ut det inskannade har jag en "skala", så att jag kan föra över måtten till mallar att använda vid båtbygget.

Jag ser det som en fördel att skala upp ritningen på detta sätt, men det är nog tveksamt hur stor roll det spelar, 1:10 är en hyfsat stor skala som det är och det är inga jättekomplicerade former.

Jag hade såklart kunnat använda ritningen direkt, men då hade jag behövt antingen vika eller klippa sönder den, och det vill jag helst undvika.

Mer om segel

Ett annat sätt att hitta kombinerade segeltyngdpunkten, det kallas tydligen Center of Effort på engelska, kanske vindtryckscentrum är en vettigare svensk term...

Nåja, jag kom av mig. I stället för att räkna så kan man rita upp det hela:
Jag tar det genom ett exempel...
Har man en (bermuda-)stor på 2 kvm och en fock på 1 kvm så:
1. Rita in segeltyngdpunkterna/vindtryckscentrum för fock respektive storsegel
2. Dra ett streck mellan dessa
3. Dra ett 1 dm * långt streck från storens segeltyngdpunkt vinkelrätt mot strecket enligt punkt 2 ovan uppåt eller nedåt
4. Dra ett 2 dm * långt streck från fockens segeltyngdpunkt vinkelrätt mot strecket enligt punkt 2 ovan nedåt eller uppåt (motsatt riktning mot punkt 3 ovan)
5 Dra ett streck mellan ändpunkterna av strecken från punkterna 3 och 4
Där linjerna skär varandra är den kombinerade segeltyngdpunkten!

* Man kan använda andra enheter t.ex. 1 m/2 m, eller 5 cm/10 cm, bara proportionerna följs.

Ovanstående fann jag i Sailmaker's Apprentice av Emiliano Marino och senare även i The Working Guide to Traditional Small-Boat Sails av David L. Nichols.

Den första av dessa menar att man ska lägga Segelpunkten 7-17% (beroende på båttyp) för om lateralplanet (fallgirighet) och den andra nämner 5-10%.
Anledningen ska vara dels att när båten kränger så blir vattenlinjesnittet av båten assymetrisk på ett sätt så att båten "vill" styra upp mot vinden och dels så påverkar en lutande rigg båten på samma sätt.
Och det är då skälet till att inga exakta siffror ges, det beror helt enkelt på hur skrovet ser ut och på hur hög rigg båten har.

Det lutar åt att jag får kolla in några andra båtar med liknande mått som den jag ska bygga...

Igång igen, typ

Jag hjälpte en annan elev lite grann förra veckan, kändes nästan som terapi - tror inte att det gick snabbare med min hjälp, men jag fick något att göra.
Men den här veckan är ordningen återställd vg lärarnärvaro, så vi har börjat fortsätta med blekingsekan: Vi hittade ett redan basat bord, ursprungligen för annan plats, men funkade efter att vi mallade och ritade om det, till formningen användes bandsåg, skarvyxa, bandkniv och hyvel; jag testade en av falshyvlarna (jag har hunnit köpa två 78:or, en Stanley och en Anchor) för urtaget i bordets förkant och det funkade mycket bra.
Det bordet är i princip klart, så jag antar att det blir till att leta virke imorgon och fixa brorsan med det som mall.
Jag skriver bordet, men det är ett halvt bord - man gör ofta så att man passar in en bordshalva i fören och en i aktern, med "brädorna" typ halva bordslängden långa plus ett litet överlapp där man sedan kapar dem (sågar av bägge bordshalvorna samtidigt), det är o-er-ört mycket enklare än att få till perfekt passform med ett bord i ett stycke.
Jag tror förresten att det är tredje bordgången vi jobbar med nu, alltså babords förligaste bordshalva.

Det går trots allt fortfarande på halvfart, så jag har lagt ned en del tid på verktygslåddan, som nu är i princip klar, förutom inredningen som jag som bäst funderar på.

Foton i morgon om jag kommer ihåg 'et, fotade idag men kameran ligger kvar i mitt skåp.

Segeltyngdpunkt

Eftersom jag kommer att ändra på riggen på båten jag ska bygga så har jag börjat kika lite på hur man ser till att stor och fock kommer i balans.
Enkelt uttryckt kan man säga att stor fock/liten stor -> fallgirig båt och vice versa.

Helst skulle jag vilja kunna släppa rodret och båten bara fortsätter rätt fram, men det är inte realistiskt att uppnå så jag tror jag ska satsa på en aning lovgirighet; en fallgirig båt är enligt min mening osäkrare, samt att om jag väljer att ha bogspröt och klyvare så kommer den att bli fallgirig ändå med klyvaren satt (om jag inte balanserar klyvaren med ett toppsegel, vilket jag iofs överväger att göra).

Nå, oavsett hur man väljer att göra så är det bra att veta vad man väljer...

Först måste man räkna ut segelareorna, låt säga att stor och fock ser ut så här

Vi börjar med att mäta:

Fockens area blir
Af = 561,2x1500/2 = 420900
För övre delen av storseglet ritade jag ett streck vinkelrätt mot diagonalen, 793,8 mm långt blev det (då halshornen är vinkelräta behövdes inte detta för fock + nedre delen av storen).
Storseglet beräknar vi i två steg:
As1 = 1802,8x793,8/2 = 715531,3
As2 = 1500x1000/2 = 750000
As = As1+As2 = 1465531,3

Sedan ska vi hitta tyngdpunkten/erna och även det görs enklast "per triangel"

Dra en linje från varje hörn till mitten av motstående linje, vid korsningen är seglets/den delen av seglets tyngdpunkt.

Mät avståndet mellan två tyngdpunkter.

Vi kallar detta mått L, som är 663,3 mm i det här fallet.
På en rät linje mellan dessa två punkter ligger tyngdpunkten för hela seglet, avståndet från den undre är L1 = L x As1 / As, dvs 663,3 x 715531,3 / 1465531,3 = 323,8 mm

Sedan går vi vidare till nästa del av riggen (om det är en del av samma segel eller ett segel till spelar ingen roll i hur man gör)

768,4 x 1465531,3 / (1465531,3 + 420900) = 597 mm

And there you have it. Bara att jämföra med lateralplanet:

I det här fallet ligger lateralplanet för om segeltyngdpunkten, vilket visar att båten kommer att vara lovgirig, hur mycket har jag ingen aning om...

Lateralplanet beräknas enklast inte, om jag förstått rätt, utan man klipper ut en pappbit efter vattenlinjen på båten sedd uppifrån (hur man räknar fram var vattenlinjen går har jag ingen aning om men jag har ju en ritning att gå efter) och så balanserar man pappbiten på en nål eller en kniv.
Man kan också ta fram seglens tyngdpunkt med samma metod.

Man brukar tydligen inte räkna med överlappande delar av seglen, tex om man har en genua som sträcker sig mem långt akter om masten; vad jag förstått så påverkar de överlappande delarna tyngdpunkten så lite att man skulle behöva orimligt avancerade metoder för att få beräkningen korrekt.

Detta är ingenting som har gåtts igenom i skolan utan är en sammanställning av information som jag letat upp själv.

Finns det fel så är det mig man ska klandra, påpeka gärna i så fall så att jag kan rätta! :-)

Sista posten om flatekan(?)

Sjösätts den innan den blir såld kanske det kommer mer, men som det ser ut nu är flatekan nu ett avslutat kapitel.

Vacuum

Det står lite stilla just nu.
Det är akut virkesbrist, med följden stort svinn på det som trots allt finns när fel dimensioner måste användas och hyvlas ned.
Vi har kallat rektorn till möte om situationen, som är minst sagt olycklig, inte minst för skolans del.

På det så är huvudläraren sjuk så vi är lite vilsna.

Så jag håller på med lite smågrejer som en ask till stämjärn, en ask för brynen och sånt.

Flatekan är i alla fall helt klar nu, men den har blivit inoljad upp och ned; foto kommer när vi vänt den rätt :-)

Verktygslådda revisited

Jag pulade lite med verktygslådan, först i fredags i väntan på instruktioner till hur det sista på årorna skulle se ut och sedan idag.

Urtag för låset


















Bussningar i hålen där "gångjärnen" ska sitta
 

















Och själva "gångjärnen", de är i pockenholz och bussningar samt nitarna som ska gå i dem är i mässing. Bussningarna har jag limmat med epoxi.


















Öskaret blev väl klart i torsdags, men nu är det inoljat också
  

















(Bloggspot verkar ha fått krupp av att jag vänsterjusterar bilderna, jag fick skriva lejonparten av det här inlägget i html-mode, så jag återgår troligen till att låta dem vara centrerade i fortsättningen. Och indraget här fick jag inte bort ens i html-mode.)

Åror

För årbladen visade sig en av mina nya skölpar och trågskavaren mycket användbara.

Jag vill minnas att jag köpte trådskavaren (och bandkniven) av Anders Lindberg men är inte helt säker, skölpen kommer i alla fall från Djärv.

Sudband

Sudbandet på plats och skruvhålen pluggade.

När jag sågat av pluggarna och började hyvla ned sista stumpen (efter att bilden tagits) så upptäckte jag att jag vänt ena halvan av listen fel, valfritt vilken.

Statusrapport flatekan

Efter att jag tog bilden har jag börjat montera styrbords sudband (listerna som ligger på båten, fastskruvade högst upp på utsidan av relingen).

Såatt, nu är det inte så mycket kvar. Resten av sudbanden, plugga skruvhålen, sedan årtullar och åror.
Sjösättning nästa vecka? :-)

Skeppens kön

I Vilhelm Linders Lärobok i sjömanskap från 1896 stötte jag på följande
"Skonertbriggen, som äfven stundom benämnes brigantin eller hermafrodit, är numera ej ofta förekommande."
Så jag funderar nu på om antingen skonerten eller briggen var av hankön och den andra av honkön.
Jag gissar att briggen var en han.
Vad tror ni?

Tiden går

Kameran uppför sig inte riktigt som den ska och dessutom glömmer jag av att använda den i vanlig ordning.
Under veckan som gått har vi spikat durkar, förutom på fredagen då Bertil Andersson kom på besök och undervisade i uppmätning. Ett mycket intressant ämne som jag hoppas kunna fördjupa mig i.
Tyvärr fick jag avbryta övningarna i förtid då jag hade bokat in montering av dragkrok på nya bilen, verkstan lyckades dock inte på fem timmar få till det men det är en annan historia.

Repslagning dag 8/slut för denna gång

Så var denna intensiva kursvecka slut.
Idag försökte vi slå ett tjärat rep, men garnet var av för kass kvalitet.
Så det blev bara lite utvärdering och finlir med mattor och fendrar.

Det här är inte nån av mina (jag hann med fyra stycken) utan en lite grövre variant, men i allt väsentligt är de likadana.

Jag funderar nu på att bygga en repslagningsmaskin, alternativt ett kronhjul (med vilken dukterna tvinnas) och en löparstol/-stång (den giljotinliknande anordningen man kan använda istället för släde). Jag kan rigga upp en ca 100 m lång bana på tomten, lite kort men bättre än inget.

Jag köpte några rullar jutegarn att testa med. Jute är egentligen ganska värdelöst som material, men det är billigt och passar bra för mig, nu, att testa mina färdigheter/maskiner med.
Det enda användningsområdet för juterep som jag känner till är nån japansk kärleksgrej där man binder varandra.
Hör av er om det är er grej så kan ni nog få köpa rep billigt om några månader!

Repslagning dag 6

Det är fascinernade hur man genom att bara vistas på militärt område mentalt transformeras till 13-årsåldern.

När jag tagit bilden tappade jag tyvärr kameran, så nu är den kaputt.

Edit: Jag tror jag lyckats fixa kameran

Repslagning dag 5

Vi har fortsatt slå rep, inte mycket att berätta om det.

Men lite bilder på sjömansarbete kan jag visa.

Kronan som just avslutats på denna bild är sjukt lurig. Jag börjar greppa den nu efter tre fendrar, men det krävs nog ett par till innan jag kan göra den utan assistans.

Efter att man klätt den upp till ögat "splitsar" man nedåt och kapar ändarna, det är då fan att jag inte ska lyckas komma ihåg att fota... (På bilden har den inte klätts klart.)

Istället gav jag mig på en spansk matta, som lär heta svensk matta i Danmark och "halvslagsmatta" (hitch mat?) i England.

Repslagning dag 3

Kabeln var tydligen det grövsta som slagits på banan i modern tid.

Sedan kvejlade vi upp ett par av de tidigare slagna repen och slog två tunnare varianter av finare hampa, en på "vanligt" sätt och en med manicken jag nämnde tidigare, och nu har jag glömt bort vad den heter igen :-/
Sist knöt vi på fendrar som vi började med igår, bild kommer väl...

Repslagning dag 2

Först en bild på släden som jag nämnde igår.

 

Och här skiftas det som ska bli dukter/kardeler från rullarna till krokarna.

Efter dagens första rep tog vi en tur på vinden. Där slogs mindre rep/linor när det begav sig, men lokalen har använts som lager i åtskilliga år efter det. När det blev m.e.m. skrotupplag vet jag inte.

Kanske halva utrymmet upptas av gamla gjutformar.

Det är lite sorgligt, men samtidigt har det sin estetik med utrymmen som har stått tomma och oanvända en längre tid. Här bortersta gavelpartiet av kåken (gavlarna är av sten).

Sen gav vi oss på att lägga en kabel. D.v.s. slå ett riktigt grovt rep bestående av fyra mindre (fyrslaget).
Det blir handjagat, d.v.s. vi får stå och veva i bägge ändarna.
Här en bild på huvudet som dukterna/kardelerna löper genom.
Dessa kardeler ska vi först slå till treslaget rep som vi sedan delar i fyra delar och lägger kabel av. I hålrummet som bildas vid fyrslaget lägger man en s.k. kalv, osäkert vad vi ska använda där, men det visar sig i morgon.

Repslagning dag 1

I stället för höstlov så har vi nio dagars repslagning på schemat. Vi måste alltså förutom lovet offra två helger.

Men det är helt OK för mig; och denna aktivitet är dessutom, till skillnad från de jag nämnde i ett tidigare inlägg, helt frivillig.

Tanken är att vi ska få gesällbrev efter avklarad utbildning, men Sveriges Hantverksråd verkar inte så snabba med att godkänna, tja, exakt vad vet jag inte, kursplanen kanske, eller om det är byrokratikvarnarna som måste mala. Enligt uppgift tog det norrmännen 10 år att få igenom motsvarigheten hos dem, vilket ju inte är så uppmuntrande.

Ingången.

Det framgår inte riktigt hur jäkla lång byggnaden är...

... så jag tog ett kort från mitten av den också.

När man lägger ut trådarna som ska bli kardeler börjar man här, en rad med rullar per kardel och fyra rullar per rad för kardeler bestående av fyra trådar.

När de fästs i släden (tyvärr fotade jag inte den) 300 meter bort kapas trådarna och flyttas över till maskinen där upp till fyra krokar snurrar och tvinnar kardelerna, vilket gör att repet snurrar ihop sig borta i andra änden.

Här en variant av "släde", citationstecken då den inte hasar utmed golvet utan står stilla. I den tvärställda brädan finns ett hål som en lina löper genom, i den fäster man en lekare och i denna de tre kardelerna. När repet börjar byggas upp dras snöret ut och ett lagom motstånd fås genom vikterna som syns i nederkant.
För att slå rep utomhus, där ojämn mark gör att en släde inte fungerar så bra, rekommenderades denna. Fast det finns vad jag förstod ingen nackdel med att använda den jämt.

I släden sitter lekaren fast monterad och släden släpas utefter golvet när repet slås. Lagom motstånd fås genom att ställa tyngder på släden.

Köl och botten

Sånär som på ett par skruvar i för och akter är nu kölen på plats, den är skruvad från bottnen i var tredje bottenbräda och spikad i resten.

 Vid för och akter putsas köl och stäv för en mjukare övergång.

Botten på och köl basad

Bilder kommer i morgon om gud vill och byxorna håller.

Ett par spikar gick snett och en planka hamnade uppochned när vi spikade botten, men i stort sätt gick allt bra.
Brädan som hamnade fel förtjänar en liten utvikning:
Bottnen spikas som sagt fast och den består av tvärställda granbrädor.
Liksom borden ska brädorna läggas så att kärnsidan hamnar utåt (årsringarnas svaga U-form ska ha bågen inåt/uppåt).
Efter var femte bottenbräda eller så så kontrollmätte vi så att de hamnade hyfsat parallellt, det blir ju inte så snyggt om de hamnar för snett när man når aktern.
När ungefär hälften var ditspikade och vi mätte var det 4 mm skillnad, så vi hyvlade ned nästa bräda för att kompensera.
När vi sedan kontrollmätte efter en bräda till på plats så diffade det en hel centimeter!
Jag trodde då att vi av misstag hyvlat ned fel sida, men när bottnen var klar så påpekade en annan elev att den hamnat upp och ned.

Bilder på allas båtar

Spant och skottbräda på plats.

Nu skrapar vi bort blyertsstreck och ettan-kladd innan det är dags att vända båten och spika på botten.

 Skånesnipa gånger två.

 Ett renoveringsobjekt.

 En tredje skånesnipa.

 Blekingsekan som vi ska ge oss på efter flatekan.

 Lotsbåten "Skum", jag var lite sugen på att bygga en sådan men nu lutar det åt en snipa/rundgatting.

 Två jaktkanoter. Och en mast!

 Ett renoveringsobjekt till, en däckad blekingseka.